Vi har en nykomling här på gården.
En av flera egentligen.
Men denna.
Är jag sååå kär i.
En mardröm för vissa.
Inte för mig.
En växtkraft som slår det mesta.
Om den trivs där den står.
Här finns flera.
Men denna har nyss kommit i jorden.
Och ser inte mycket ut.
För världen.
ÄN.
Därför får ni nu en bild.
Och i slutet på sommaren.
Ska ni få en till.
Innan löven faller av och växten går i vila.
Jag kan nog nästan.
Offra min högra hand på.
Att det kommer ha skett en stor förändring.
FALLOPIA
eller Bokharabinda som den heter på svenska.
Här kan den få bli växa och frodas.
Bli hur stor den vill.
Utrymme.
Har vi ingen brist på.
Utomhus iallafall.
Behöver jag säga.
Att jag och den rostiga kroppen.
ÄLSKAR
verkligen ÄLSKAR
denna årstiden.
HÄR
Trivs jag som allra bäst.
Långt bort.
Från städer och stress.
I lugn och ro med naturen omkring mig.
Som ger kraft, energi och livskvalite.
Det tunga jobbet.
Som den rostiga kroppen inte riktigt fixar.
Får jag hjälp med.
Att gräva en grop för en ny växt.
Är inget jobb för en rostig kropp.
Snarare för en stenhuggare.
För sten.
Finns det gott om.
Minst sagt.
Stenrika Småland.
_________________________________________
NAMASTE
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar